Litteratur möter verklighet

Hoppsan! Nyss mötte visst litteraturen verkligheten på ett lite annorlunda sätt än vad den brukar göra på den här bloggen. Författaren själv (den äkta, får vi anta) kommenterar ett inlägg i min serie En bok - ett citat, eller rättare sagt kommenterar kommentarerna.

UPPDATERING 120101: Ett par mycket utförliga kommentarer har nu lagts till av författaren Thure Erik Lund. Jag har inte själv hunnit djupläsa, och framförallt inte reflektera över, vad han skriver, men läs gärna ni med!

Litterär bildquiz (33)

En mellandagsquiz, om än en något långsökt sådan. (Lite kul ska jag ju ha medan jag sitter här och jobbar, tycker jag.)

Frågan är: Vad är det här för skog/vad är den litterära kopplingen?

God jul!

Skulle bara ta fram kokboken och hitta ett bra recept på julköttbullar, för att se till att det verkligen blev en GOD jul. Men det är så ansträngande, det här med julförberedelser…

GOD JUL PÅ ER ALLA!

Litterära Lyme Regis

Lyme Regis på Dorsetkusten har så starka litterära kopplingar att uttrycket Literary Lyme har myntats. I Jane Austens Övertalning händer dramatiska saker på piren The Cobb. Men framförallt är det nog Den franska löjtnantens kvinna de flesta känner till, där den mystiskt sorgsna kvinnan brukar stå längst ut på piren med blicken i fjärran oavsett väder.

An easterly is the most disagreeable wind in Lyme Bay – Lyme Bay being that largest bite from the underside of England’s outstretched southwestern leg – and a person of curiosity could at once have deduced several strong probabilities about the pair who began to walk down the quay at Lyme Regis, the small but ancient eponym of the inbite, one incisively sharp and blustery morning in the late March of 1867.
Kap 1 - The French Lieutenant’s Woman, John Fowles

Primitive yet complex, elephantine but delicate; as full of subtle curves and volumes as a Henry Moore or a Michelangelo; and pure, clean, salt, a paragon of mass. I exaggerate? Perhaps, but I can be put to the test, for the Cobb has changed very little since the year of which I write; though the town of Lyme has, and the test is not fair if you look back towards land.

Kap 1 - The French Lieutenant’s Woman, John Fowles

Medan jag laser vidare i The French Lieutenant’s Woman lämnar jag er med ytterligare en bild från Lyme Regis och The Cobb.

Jamaica Inn (8) – Five Lanes

There, beyond her in the valley, would be the lights of Altarnun, and already the Five Lanes branched out from the road like fingers from a hand.
The wild stretch to Jamaica lay before them.
Kap. 14, sidan 239

Bilderna visar två byggnader som med all säkerhet stod vid korsningen Five Lanes redan på den tiden berättelsen om Jamaica Inn utspelar sig.

Det här var sista delen i text- och bildserien om Jamaica Inn. Dock återstår några inlägg om andra litterära upptäckter jag gjorde under sommarens englandssemester.

No (dog)shit, Sherlock!

När man befinner sig endast ett par mil från Dartmoor och råkar komma över en gravsten med en inskription som denna är det inte utan att man kommer att tänka på en viss hund.

Jamaica Inn (7) - Altarnun

…she turned to her left down the steep hill of Altarnun.

Excitement rose high within her now as she passed the twinkling cottage lights, and smelt the friendly smoke of chimneys. Here were neighbourly sounds that had long been lost to her: the barking of a dog, the rustle of trees, the clank of a pail as a man drew water from a well. There were open doors, and voices from within. Chickens clucked beyond a hedge, and a woman called shrilly to a child, who answered with a cry. A cart lumbered past her into the shadows, and the driver gave her good evening. Here was a drowsy movement, a placidity and a peace; here were all the old village smells she knew and understood. She passed them by; and she went to the vicarage beside the church.

There were no lights here. The house was shrouded and silent. The trees closed in upon it, and once again she was vividly aware of her first impression that this was a house that lived in its own past, and slept now, with no knowledge of the present.
Kap. 13, sidan 226