.

Den som googlar han finner, ibland

Dagens upplysningsinsats till förmån för förvirrade googlare går på temat Robert Louis Stevenson:

Den där boken om mannen med de två personligheterna heter varken “dr. jekyl and mr. hide”, “doctor jack and mr hyde” eller “mr jack and doctor hyde”. Bara så ni vet.

Danska lästips sökes – i år igen

Så småningom kommer det även denna sommar att bära av mot Danmark, precis som förra sommaren. Och även i år tänkte jag ta seden dit jag kommer och läsa danska författare på danska när jag är i Danmark. (Jag gör här mitt bästa för att förtränga bilden som sitter kvar på näthinnan efter besöket i de danska bokhandlarna av hylla upp och hylla ner med Camilla Läckberg och Anne Holt i danska översättningar.)

Innan avresa förra året bad jag om era lästips, eftersom jag inte precis har någon bred kännedom om dansk litteratur. Under uppehållet läste jag sedan Mortens Ramlands Hundehoved som var en underhållningsroman som ville vara roligare än jag tyckte att den var, Peter Adolpsens Machine som var en finurlig och fascinerande liten historia om hur allting hänger ihop och börjar med en droppe olja som en gång i tiden var en del av hjärtat i bröstet på en häst från urtiden, och sedan läste jag, som de flesta av er vet vid det här laget, Peter Høegs Den stille pige som inte var ett dugg rolig att läsa men som jag har haft stort nöje av ändå. (Om någon nu tycker att jag borde börja begränsa längden på mina meningar, så har ni antagligen alldeles rätt i detta.)

Men hör ni, vad ska jag läsa i år? Jag är speciellt nyfiken om ni har förslag på andra böcker än de som ligger på de senaste topplistorna, för de hittar man ju liksom ändå. Och har jag först bestämt mig för att läsa en viss bok skyr jag nästan inga medel för att hitta den, så dra er inte för att rekommendera udda grejer. Machine fick jag till exempel be en stackars beskedlig bokhandlargubbe som knappt förstod vad jag sa, att vänligen beställa in åt mig, eftersom den inte fanns i någon av de fem första bokhandlarna jag besökte.

Medan jag väntar på era spännande förslag lutar jag mig tillbaka och fortsätter läsa Atlas Shrugged. Handlingen kretsar till stor del runt tågdrift, och det hela har som tur är börjat ta fart igen. Tuff, tuff, tuff!

Midsommarafton

Nu bär det snart iväg för att hoppa grodor.

Önskar er alla en fin midsommarhelg!

Jag rekommenderar Bloom

"What I’ve been writing now is a rather elaborate piece of suggestivity, as it were, which I cannot demonstrate, of course, but I’m not interested in demonstration now that I’m 77. One is only interested in not boring oneself in the hope that thus one will not bore one’s reader."

…säger professorn och litteraturkritikern Harold Bloom i en intervju med danske Clement Kjersgaard. Dipsolitteraten ska ha stort tack för tipset!

Nytillkomna läsare kan också ta del av mina funderingar kring läsprojektet Bloom rekommenderar.

Uttryck som gör intryck

Ett litet urval roliga personbeskrivningar från Atlas Shrugged:

”His face looked tanned by a summer sun, and his eyes were the exact color of the sky on the kind of day when he had acquired his tan.”

”His face had the expression which, these days, was the mark of an honest man: an expression of bewilderment.”

”James Taggart, his face indecent in its exposure of emotions which centuries had taught men to keep hidden […]”

”Eddie Williers was smiling the kind of smile that is a man’s substitute for breaking into tears.”

”His mother stared at Rearden in reproachful bewilderment; she said nothing, but she kept bursting into tears in his presence, her manner suggesting that her tears were the most important aspect to consider in whatever disaster it was that she sensed approaching.”

High drama här, som ni märker.

Misstanken besannas

Det jag befarade när jag påbörjade läsningen av Ayn Rands drygt tusensidiga Atlas Shrugged håller på att besannas. Det börjar bli långrandigt.

Till en början var jag glatt överraskad och tyckte att det hela var riktigt underhållande. Visserligen lider inte berättelsen brist på ord, och man märkte snabbt att bokens huvudpersoner tyckte de själva var guds gåva till jordens övriga befolkning, men den något annorlunda handlingen och miljön samt min nyfikenhet över hur författaren hade tänkt underbygga sina teorier var ändå tillräckligt engagerande för att hålla mig pigg, glad och vaken genom de första femhundra sidorna.

Men nu börjar det alltså sega till. Jag har fattat hur underbara dessa människor tycker de själva är, men det verkar som om författaren inte på långa vägar känner sig säker på att hennes budskap har gått fram, så handlingen, som dessutom börjar bli fjolligt överdramatisk, avbryts fortfarande ideligen av långa utläggningar ur en fullkomligt ensidig synvinkel.

Jag avslutar som bekant inte gärna en bok mitt i, men fortsätter det såhär känns det som det kommer att bli svårare och svårare att plocka upp Atlas Shrugged. Jag har lite annat jag skulle ha läst i sommar också.

Dagens ros

Dagens ros går till Lyran som har hjälpt mig med ett html-tips så att bloggen har återfått normalt radavstånd.

Nu kan jag äntligen andas igen när jag tittar på min egen blogg.

Slakt anno dazumal

Det är som ett skuggspel, det hela. Gigantiska gestalter glida förbi oss över en vit yta, och vi uppfånga endast några konturer; den skall vara en hjälte – den är en bov – den är en drottning, den en trollpacka. Att gjuta människors blod i dessa underliga fantomer har icke helt och hållet lyckats författarinnan. De äro stort tilltagna; men deras storhet lämnar oss oberörd emedan vi icke tro på dem.

Så skrev Hjalmar Söderberg 1891 om Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Konturer av gestalter över en vit yta… Och det faller mig in att Hjalmar kanske inte var den enda som uppfattade Selmas saga på detta sätt. Här är en till.

Action Award – Blogg

Nu är det dags att dela ut min första Action Award. Utmärkelsen ska gå till en blogg som, enligt min tidigare definition, har fått mig att göra något.

Många bloggar har fått mig att göra något, men det de flesta har fått mig att göra är ju förstås att läsa böcker. Det finns massor av exempel på böcker jag kanske aldrig skulle ha läst om det inte var för tips från andra bokbloggare, tips som jag har uppskattat mycket. Men det jag hade i åtanke med min Action Award var att lyfta fram sånt som har gett mig inspiration till att göra andra saker än att sitta hemma i soffan och läsa böcker eller framför datorn och läsa bloggar.

Min Action Award i kategorin bloggar går därför till:

- - - - - - - - - - - Jenny på Kulturdelen - - - - - - - - - - -

Motivering:

Jenny skriver, förutom om böcker, även inlevelsefullt och informativt om kulturhändelser som teater och konstutställningar, och har genom sin inspirerande blogg fått mig att inte bara sitta hemma och tänka ”Ja, man skulle verkligen gå på teater lite oftare”, utan att faktiskt gå de berömda stegen från tanke till handling, något som varje gång har gett mig perspektiv och upplevelser jag inte skulle vilja vara förutan.

Under våren har jag sett Ett dockhem, Mästaren och Margarita och Vildanden. Och hade det inte varit för Kulturdelen så hade jag sannolikt inte heller gjort ett spontant galleribesök när jag i söndags förmiddag vandrade Tegnérgatan fram i sommarvärmen. Mina ögon föll på en skylt med texten Angelika Knäpper Gallery, och jag insåg genast att detta var galleriet jag så många gånger hade läst om på Kulturdelen. Utställningen jag fick mig till livs i söndags var spännande, vackra och drömska bilder av Micaela Dahlberg. Och nog kommer det även bli tätare mellan galleribesöken för min del framöver.

I ett senare inlägg kommer jag dela ut Action Award i kategorin bok.

Om ni har tankar om bloggar eller böcker som har gett er nya impulser uppmanar jag er att också blogga om detta. Ni får gärna använda min award-logga om ni vill, och jag blir hemskt glad om ni tipsar mig med en liten kommentar om ni skriver en liknande bloggpost, så jag får ta del av vad som har inspirerat just er.

Ren och fin pingvin

Med så här fina koppar är det nästan roligt att diska.

Action Award

Har en bok någonsin fått dig att göra något? Alltså verkligen slå ihop boken, lyfta på rumpan och gå ut i verkligheten och göra något?

Har en blogg någonsin fått dig att göra något? Alltså släppa tangentbordet, lyfta på rumpan och gå ut i verkligheten och göra något?

Jag gillar att läsa. Och jag gillar att läsa bloggar. Men jag gillar också att lyfta på rumpan och gå ut i verkligheten och göra något!

Därför har jag instiftat mitt alldeles egna Action Award. Detta är ett pris som jag tänker ge till dem som lyckas få mig att lyfta på rumpan och gå ut i verkligheten och göra något. Något som jag kanske inte skulle ha gjort annars. Något som har gett mig nya impulser och perspektiv.

Fundera gärna på om ni vet någon som förtjänar er egen Action Award.

Jag kommer snart återkomma med vem som får mina.

Positiv på nationaldagen

Medan jag sitter här och funderar på huruvida jag ska tillämpa positivt eller konstruktivt tänkande på den eländiga brist på radavstånd som helt plötsligt har drabbat min blogg, skulle jag vilja be alla förbipasserande svenskar att titta in på en nationaldagsfundering från förra året som jag aldrig fick något vettigt svar på.

Äsch, jag väljer positivt tänkande i radavståndsfrågan och går ut i solen och tar mig lite sill og nubbe. Skål på er! Det kan man i alla fall säga.

Konstruktivt tänkande

Enligt Edward de Bonos Konstruktivt tänkande visar den här bilden skillnaden på positivt tänkande (längst upp) och konstruktivt tänkande (längst ner):

Det positiva tänkandet kräver att man anpassar sig till situationen och gör det bästa av den genom att se saken från den positiva sidan. Det konstruktiva tänkandet kräver att man försöker förbättra situationen. Om det absolut inte finns något man kan göra är positivt tänkande bättre än negativt tänkande. I allmänhet bör emellertid det konstruktiva tänkandet ta överhanden.

Skönt att höra. Jag har alltid haft lite svårt att hålla ansiktet i styr när människor pratar om att ”gilla läget”.

(För den som skulle råka misstänka något annat kan jag informera om att de små filurerna på illustrationen är symboliska ”grynglar” och inget annat…)

Ger pocketboken bara fickpengar?

I Norge har Forfatterforeningen under våren haft en aktion mot Forleggerforeningen eftersom de är missnöjda med nuvarande pocketavtal, vilket ger författarna ungefär en femma i intäkt från varje pocketbok som säljs till priset av 99:-.

Med tanke på att priset för svenska pocketböcker (som vi har varit inne på tidigare) är så mycket lägre än det norska, undrar man hur svenska författare får ekvationen att gå ihop. Är det någon som vet vad en svensk författare tjänar på en pocket?

I smyg

Måndag och jobb. Sitter du där och önskar att du kunde ägna dig åt lite trevlig läsning istället?

Räddningen är nära. Alldeles precis här.