Gott nytt 2008!

Inga nyårslöften för mig, men lite funderingar om vad läsåret 2008 kommer innebära har man ju.

Jag kommer läsa mer Roth (näh?!), jag kommer läsa mer Coetzee, jag tänker bekanta mig med Bukowski och Céline, och kommer nog också sticka emellan med en dystopi ibland. Men jag känner mig också rätt så säker på att jag kommer få massor av nya tips och idéer till att läsa böcker jag kanske aldrig skulle ha upptäckt på egen hand.

Tack för all läsinspiration under 2007, och ett riktigt gott 2008 önskas er alla!

Värkligen skönt

Åh, vad det är härligt nu när juldagarna är över och man sitter och känner på sin träningsvärk som sitter precis där den ska: i benen och i hjärnan efter skidåkning och läsning, och inte i käkarna efter tjattrande med tråkiga släktingar och käkande av alldeles för mycket julmat.

Mellandagsregn

Juliga dagar i Winter Wonderland. Massor av snö, skidåkning på längden och tvären, julmat och julgodis, och inte minst massor av tid att läsa. Framförallt har jag läst Roths American Pastoral som jag hade sparat till ett särskilt tillfälle. Om den ska jag inte orda nu, men återkommer med en längre post framöver.

Därefter började jag läsa Selma Lagerlöfs Antikrists mirakler. Och ungefär samtidigt började julgodiset ta slut och den vackra julstämningen regna bort.

Med ett antal färre skidtimmar per dag och desto fler tillgängliga lästimmar började en lätt panikkänsla infinna sig med tanken på att gå tom för böcker. Jag uppsökte den lokala kiosken och mellan Camilla Läckberg och Harlan Coben hittade jag Jag skall dundra av (den bloggande) Peter Englund och Kristian Petri. Så är det bara att hoppas att detta ska räcka om det som skulle ha varit snö fortsätter droppa från himlen.

Oavsett hur det nu går med detta har jag stora förhoppningar till det nya ”läsåret” 2008. Förutom flera författare som jag har fått inspiration att bekanta mig med från olika bloggare, så har jag också lyckats vinna en bok som det ska bli rätt intressant att ta fatt på. Den norske författaren Torgrim Eggen har på senaste tiden haft roliga och lärorika litterära quizar på sin blogg, och den sista innan jul, och den enda där premie var utlovad, lyckades jag pricka in svaret på.

Boken jag vann är hans senaste, den har titeln Manhattan och beskrivs som ett kulturhistoriskt porträtt av denna del av New York. Eftersom författaren har den utmärkta smaken att dela min åsikt om vem som borde få nästa nobelpris, innehåller den dessutom hela tre citat från American Pastoral. Som ni förstår, mitt i prick. Återkommer om denna också så småningom.

Nu åter till Selma och Antikrist.

God jul till er alla!

Medan julefriden sänker sig och jag beger mig till Winter Wonderland, låter jag min egenhändigt målade jultomte hålla ett vakande öga över bloggen.

Var den röda mössan är? Nja, det här är en lite mer allvarstyngd variant av S:t Nikolaus än den där tjocka glada typen som brukar skylta med sitt nylle så här års. Men jag tyckte att S:t Antonius hade fått vara ensam här så länge nu, så den stundande julen var ett bra tillfälle att ge honom lite sällskap av en själsfrände.

För den som behöver lite julläsning kan jag rekommendera Dickens A Christmas Carol som finns att läsa i sin helhet här, och som jag själv tar med mig i bokform för att läsa framför brasan.

Men lite mer ska jag väl förhoppningsvis få tid att läsa, så efter djupa diskussioner med min bokhylla kom vi fram till att också Roths American Pastoral och Lagerlöfs Antikrists mirakler ska få följa med. För vem kan väl motstå sistnämnda när den börjar så här:

”Det var på den tiden, då Augustus var kejsare i Rom och Herodes var konung i Jerusalem.Då hände sig en gång, att men mycket stor och helig natt sänkte sig över jorden. Det var den mörkaste natt, som någon ännu hade sett, man skulle ha kunnat tro, att hela jorden hade råkat in under ett källarvalv. Det var omöjligt att skilja vatten från land, och man kunde inte finna sig till rätta på den kändaste väg. Och det kunde inte vara annorlunda, ty från himmelen kom inte en ljusstråle. Alla stjärnor hade stannat hemma i sina hus, och den väna månen höll sitt ansikte bortvänt.”

Berätta gärna vad ni har valt att läsa under helgerna. Läsinspiration kan man aldrig få nog av!

From all of us, Niklas, Anton och mig, to all of you:

A Very Merry Christmas!

Andra bloggar om: litteratur, böcker, ikoner - intressant.se

Apropå

Apropå Horace i inlägget här nedanför, apropå Icas köttfärsskandal och apropå min (av inte alla lika uppskattade) humor, måste jag dela med mig av vad jag nyss läste i SvD. Horace Engdahl ska på Svenska Akademiens högtidssammanträde i går ha uttalat att köttfärsskandalen ”beror på Ica-handlarnas undermåliga historiekunskaper: de måste lära sig att skilja mellan ­Fersen dä och Fersen dy…”

Det kallar jag humor. Så får ni tycka vad ni vill. ;-)

Årets bästa

Eftersom det inte lär bli så mycket bloggande under juldagarna är det väl kanske dags att börja fundera över läsåret som har gått. (Huh, lät som man fortfarande gick i skolan.)

Av de ungefär sextio böcker jag har läst, är det här årets bästa…

Upptäckt: Christina Hesselholdts tunna, fina, personliga, vackra och morbida En trädgård utan slut har gjort att jag definitivt ska läsa mer av henne.

Pageturner: Enduring Love av Ian McEwan. Jag är inte någon stor favorit av spänningslitteratur i vanlig mening, men den här var mycket svår att lägga ifrån sig. Vardagskuslig och dramatisk på en och samma gång.

Bok i örat: In Cold Blood av Truman Capote. I och för sig också den enda ljudbok jag någonsin har lyssnat på, men det var verkligen en lyckosam tillfällighet att det blev just denna. Den nertonade berättelsen om mordet på familjen Clutter och de två mördarna fick en perfekt inramning på drawling American. För mig som (till förbannelse tjatar om hur mycket jag) ogillar berättelser som bara går ut på att hitta gärningsmannen, var det också en intressant upplevelse att se hur fängslande en berättelse kan vara fast man från början vet vem som ”gjorde det”.

Gamla favorit: He he, vad trodde ni? Jag behöver inte ens säga det längre, va? Okej, någon kan ju ha börjat titta in på den här bloggen under senaste par veckorna, och inte heller råkat se att det finns en författare som har många fler poster än alla andra i kategori-listan. Av de åtta böcker av Philip Roth jag har läst i år, är favoriterna The Human Stain (både boken och filmen är så oerhört bra att jag har fullkomlig bloggspärr när det gäller att få ur mig något som gör dem rättvisa), Everyman och Exit Ghost.

Med kvardröjande effekt: The Road av Cormac McCarthy. Förutom att det är en mycket stark bok i all sin enkelhet, har den också orsakat en viss dystopi-pippi för min del. Ett intressant litet projekt där det verkar finnas en hel del att nosa på, men där The Road än så länge har en särställning för mig.

Aforismsamling: Meteorer av Horace Engdahl. Inte ofta man sträckläser en aforismsamling, men det gjorde jag med den här. Hur många intressanta små perspektiv som helst, som detta , detta och detta. (Och förresten, du Horace, när du ska börja fundera på det där stora fina priset som ska delas ut i slutet av nästa år, kan du inte snegla ett platser uppåt på listan här? Snälla!)

Detaljerad lista över de tre första kvartalen får du om du väljer kategorin Läsrapport. Läsrapporten för sista kvartalet kommer läggas ut efter nyår, för lite tänker jag väl hinna läsa under julen också.

Andra bloggar om: litteratur, böcker - intressant.se

Variationer på Venus

Den här bilden föreställer Cecilia Edefalks verk Being Within the Being som finns att se på Nationalmuseum fram till slutet av februari. Verket består av ett foto på Venus från Milo som projiceras på en skulptur med samma motiv. Fascinerande. Läs mer på Nationalmuseums websida.

Venus-skulpturen utgör också framsidesbilden på boken jag läser just nu, Elizabeth Costello av J.M. Coetzee. Tillfälligheter och allt det där…

Googol

Nu är inte jag så fasligt intresserad av matte, men jag tyckte ändå det var rätt roligt att upptäcka ett tal som heter googol. Talet är en etta med hundra nollor efter. Namnet Google ska tydligen vara en avsiktlig förvanskning av googol, men personligen associerar jag hellre till den där författaren ni vet, som jag har bloggat om tidigare.

Finn ett fel

(från Nationalmuseum)

Årets sämsta

Dags att vara lite grumpy. Jag hänger på trenden att lista de böcker som gav mig årets sämsta läsupplevelser.

Garnethill (Denise Mina): Som tidigare nämnt, jag sk…er i vem som gjorde det! Jag lovar att det kommer gå oerhört lång tid innan jag ger mig på en deckare igen.

Den stille pige (Peter Höeg): Vad ville han med den här berättelsen, karln? Hoppas han förstod det själv.

Mr Dalloway (Robin Lippincott): Det var rätt bra tänkt att göra en spegelvänd historia på Virginia Woolfs klassiker, men särskilt lyckat blev det inte.

Nostalgia (Mircea Cartarescu): Han hade kanske kul medan han satt och skrev och hittade på allt det här, men jag hade hur tråkigt som helst medan jag läste.

Consider yourself warned!

Andra bloggar om: litteratur, böcker

Bakom mina solglasögon

Det har blivit lite mycket googlande den här veckan. Och av någon märklig anledning funkar det så att man lagom till fredag eftermiddag känner sig mer korkad än man någonsin har varit. Nån som vet hur man kontaktar Overgooglers Anonymous?

I adoptionstankar

Det är kanske så att man börjar bli lite snällare när det går mot jul. Själv har jag kommit på tanken om att adoptera. Fast varken barn, djur eller träd känns som rätta föremål för adoption i mitt fall. Men en bok från BritishLibrary kanske! Det kunde vara något. Särskilt eftersom A Christmas Carol verkar vara i behov av adoptivförälder.

Ingen pingvinporr under granen

Ska man vara riktigt säker på att få de julklappar man önskar sig kan det vara klokt att ta hand om införskaffandet själv. Och ska man köpa julklappar kan det vara bra att vara ute i god tid, så jag fixade den saken för mer än en vecka sedan. Eftersom jag därmed vet vad jag kommer få i julklapp finns det ju inte längre någon anledning att vänta till julafton med at öppna och njuta av innehållet, eller hur? Riktigt bra tänkt det här, om jag får säga det själv, och det måste ni väl hålla med om?

Någon som vill se vad som fanns i paketet?

Boken Seven Hundred Penguins. Hela 700 sidor pingvinporr! Penguinomslag i urval från 1935 till 2000. Inte så mycket att läsa, men jag känner på mig att jag ändå kommer tillbringa bra många timmar med näsan mellan de här pärmarna.

Åh tack, snälla tomten! Var så god lilla vän. Ho ho ho!

Andra bloggar om: litteratur, böcker

Välformulerat av Diane Setterfield

Is reading dangerous? I don't know. But I know one thing that is always dangerous, and that is not living.

Saint Typo

Medan jag sitter här och är upptagen med att knappa vilt på tangenterna i inkomstbringande syfte, vill jag dela med mig till er, kära bloggläsare, kunnskapen om att det finns ett skyddshelgon för stavfel. Han heter St. Typo, och här kan man se och läsa om honom och de andra skyddshelgonen för grafisk design.

Doris Lessing om blogging

Från Nobelföreläsningen:

Och lika lite har vi hejdat oss och frågat: Hur kommer vi, vårt medvetande, att förändras med detta nya internet som har förfört en hel generation med sina meningslösheter, så att till och med helt förnuftiga människor erkänner att när de väl blivit fast är det svårt att sluta, och de kan upptäcka att hela dagen har gått åt till att blogga och blugga och så vidare.

Föreläsningen kan läsas i sin helhet här.

Coetzees julkalender

Jag har hittat den ultimata decemberboken. J.M. Coetzees Diary of a Bad Year består av en samling kortare texter med den gemensamma beteckningen Strong Opinions, och det ger mig riktig adventskalenderkänsla att sätta mig en liten stund i lugn och ro, öppna boken och ta för mig ett litet avsnitt på några få sidor. Det är precis vad man kan unna sig per dag oavsett hur tidplanen i övrigt ser ut så här års, då man kanske inte hinner fördjupa sig i längre intrikata berättelser med massor av karaktärer att hålla reda på. De fristående texterna innehåller tankar om så vitt skilda teman som demokrati, terrorism, kroppen, slakt av djur, fågelinfluensa, tävlande och intelligent design.

Boksidorna har en lite annorlunda layout än vad som är vanligt, för längst ner på varje sida får vi också följa historien om hur författaren till dessa Strong Opinions vid ett besök i husets gemensamma tvättstuga träffar en ung kvinna som han anlitar till arbetet med att renskriva texterna han formulerar. Den unga kvinnan har dessutom en pojkvän som hon lever med, och i ytterligare en parallellberättelse får vi ta del av hans perspektiv på flickvännens nya sysselsättning, vilket verkar ha en klar potential för disharmoni. Det är med andra ord tre-i-ett i de här adventsluckorna. Värsta Kinderäggen.

Och precis som med de allra bästa kalendrarna är innehållet så frestande att jag rätt vad det är öppnar fler luckor än den ena som var avsett per dag.




Andra bloggar om: litteratur, böcker

Litteraturen förkroppsligad

Så här års medger inte tiden att skriva de där längre inläggen som kräver ansatser till reflektion och välövervägda formuleringar. Istället tänkte jag kasta ut ett litet samarbetsprojekt jag har haft i åtanke.

För ett tag sedan läste jag boken The Nose av Nikolaj Gogol.





Lite senare läste jag The Breast av Philip Roth.





Och jag undrar, finns det flera kroppsdelar som har fått sin egen bok? Vet du om någon så vore det roligt om du berättar i en kommentar. Vi kanske får ihop till en hel kropp!

Uppdateringar:

Klockrent bidrag från Katafon: Story of the Eye av George Bataille.





Theme Melcks förslag En levande själ av PC Jersild har visserligen inte en titel som är namnet på en kroppsdel, men den handlar tydligen om "amputerad mänsklig hjärna som levande flyter fritt i ett akvarium fyllt med steriliserat vatten" (enl. Wikipedia), och det var bara för bra för att inte få vara med.

Flera bra förslag har kommit in. Av dessa är det vissa kroppsdelar som redan finns med, samt vissa där jag inte har lyckats forska fram om boken verkligen handlar om kroppsdelen i fråga eller inte. Alltså blir följande urval lite godtyckligt, men ni ska veta att jag uppskattar alla förslag, och gärna tar emot fler (även mindre seriösa såsom A Farewell to Arms uppskattas, om inte annat så för sitt underhållningsvärde). Här är nytillkomna kroppsdelar i urval:

Theme Melck kan berätta att norske Johan Borgen har slagit två flugor i en smäll och skrivit en bok som heter Min arm, min tarm.


Ytterligare ett förslag från samma håll, Vaginamonologerna av Eve Ensler.



Och från Ylva har vi fått in Skallen under huden av PD James. Skönt för hjärnan här ovanför att få en skalle att ha på i vinterkylan.

Andra bloggar om: litteratur, böcker

December

Alldeles för mycket som ska göras.
Alldeles för lite tid att umgås med sina böcker.

Frilansarens frestelser

I thought I might succumb to the freelancer’s temptations – newspapers, phone calls, daydreams.

Den här meningen är ett tydligt tecken på att boken, Enduring Love av Ian McEwan, skrevs innan bloggandet blev ett vanligt fenomen. För vad är frilansarens största frestelse idag om inte att sitta och surra runt bland en massa bloggar när man borde arbeta?

Orakel spektakel

Vad i livet är tillfälligheter och vad är delar i ett större osynligt sammanhang? Vad är verklighet, vad är fiktion och i vilken grad kan dessa påverka varandra? Tycker man det här är spännande frågor så kan man ha stort nöje av att läsa Oracle Night av Paul Auster. Jag lovar inte att man får alla svaren genom att läsa boken, men det är i alla fall spännande under tiden.

Andra bloggar om: litteratur, böcker

Lika bra som boken

Så fick man äntligen sett filmen Enduring Love. Gillade boken mycket, men som alltid är man rädd att det hela har blivit för nerkortat och klyschigt som film. Och visst var en och annan liten del utelämnat, men det som var borta var framförallt sånt som jag personligen tyckte var rätt oviktig i boken.

Över lag var det här en film jag tyckte var väldigt lyckad av många anledningar. Och förekomsten av Daniel Craig var inte en av dessa. (Här saknar jag förmodligen något i min grundläggande konstitution, har jag förstått.) Såväl skådespelarvalen generellt som miljöerna stämde bra överens med hur jag såg framför mig det hela medan jag läste. Filmen lyckades återskapa den där vardagskusliga limbokänslan som man fick under läsandet, och inte minst ställdes alla de där underbara existentiella frågorna. Det är tur att man blir positivt överraskad ibland.

Det brittiska i all sin smaklösa charm

Martin Parr har i tre decennier fotograferat situationer ur det brittiska livet, och en del av hans alster hänger sedan september i Kulturhuset. Motiven består till stor del av människor i vardagliga situationer, men också på utflykter, semester och fest. Jag var och tittade i helgen, och fascinerades över värmen och humoren som hans okonstlade bilder förmedlar. Det är inte estetiskt vackert, med undantag för vissa svartvitt-foton som jag gärna skulle ha i storformat på min vägg här hemma, men det är oerhört hjärtligt och brittiskt. Jag gick därifrån med ett stort leende.