“Whenever I find myself growing grim about the mouth; whenever it is a damp, drizzly November in my soul; whenever I find myself involuntarily pausing before coffin warehouses, and bringing up the rear of every funeral I meet; and especially whenever my hypos get such an upper hand of me, that it requires a strong moral principle to prevent me from deliberately stepping into the street, and methodically knocking people's hats off - then, I account it high time to go to England as soon as I can.”

Från inledningen till Moby Dick av Herman Melville, med tre ord utbytta


2007-10-17

Mr and Mrs Dalloway

Får jag presentera: Mr. and Mrs. Dalloway! Ja, frun har ni säkert träffat på tidigare, men herrn här är nog inte lika känd.

När jag upptäckte att Robin Lippincott hade skrivit en bok utifrån Mr. Dalloways perspektiv, blev jag förstås nyfiken. Nu är det han som ska fixa fest, för de ska fira sin 30-års bröllopsdag. Och han har till och med köpt Virginia Woolfs senaste bok som present till sin fru.

Det här låter ju spännande, eller hur? Men tyvärr måste jag säga att det är det inte. Inte det allra minsta. Boken är skriven i en ömsom lättsam, ömsom överdramatiserad stil, och texten är dessutom pepprad med parenteser. Fast man får sig presenterad både Mr. Dalloways och andra centrala personers tankar och känslor, känns det på något märkligt sätt fullständigt ointressant.

Så någon djupare bekantskap med Mr. Dalloway skulle jag inte rekommendera, särskilt som det finns så många andra spännande litterära bekantskaper där ute.

Andra bloggar om:
,

4 kommentarer:

Marianne sa...

Woolf var ju förra veckans "Expressenbok",och är införskaffad. Jag har inte läst något av henne, så det blir intressant när det är dags för den.

Spännande litterära bekantskaper,ja!
Nu finns det ett Rothinlägg hos mig
:o)

Spectatia sa...

Ja, nu var inte Mrs Dalloway precis min favoritbok heller, men den hade ju åtminstone en enhetlig ton och lite andra kvaliteter. ;-)

Jag ilar över till dig för att läsa om Roth!

Jorid sa...

Det hørtes jo unektelig ut som en morsom bokide, men det ante meg vel kanskje at den kunne bli vanskelig å gjennomføre...

Spectatia sa...

Ja, denne var ikke vellykket, men Michael Cunningham klarte jo sin variant, The Hours, veldig godt, synes jeg.